Är det det som TEAM SPORTIA kallar för "kundvård"?

Det är sent in på lördagnatten eller tidig söndag? Jag blev så lycklig över att jag lyckades fixa mitt internet att jag var tvungen att skriva ett bloginlägg trots att jag egentligen är super trött.

Då man som jag är aktiv med att blogga så är det ju livsnödvändigt (varför spara på krutet?) att vara uppkopplad. Dessutom vill man ju följa vännerna på Facebook;-) Jag erkänner, jag är beroende av ansiktsboken. Jag som många andra. Och faktiskt har detta forum varit en räddare i nöden då borttappade telefoner har varit ett faktum och jag har även fått flera jobb via nätverket. Så man kan säga att Facebook fungerar som ett rekryteringsverktyg "slash" umgängesplattform. Åtminstone för mig...
 
Jag kommer ALDRIG att handla på TEAM SPORTIA mer (inte för att jag vanligtvis gör det heller) på grund ev detta; " Jag hittade ett par Reebook Aerobic skor i fredags på mässan för 300 kr (op. 700 kr) men hade inga slantar på mig då. Försäljaren garanterade att hans lager var såpass generöst att det säkert skulle finnas kvar skor i min storlek (38) till dagen efter- idag alltså..."

Glad i hågen tog jag pendeln ut till Älvsjö för att köpa skorna Vi startar vår gruppledarutbildning (gympa medel, 30 tim) kommande vecka och bra skor är viktigt för att verka stötdämpande då det förekommer mycket hopp. Snälla Marléne Gustawsson lät mig smita in som utställare för hennes företag Optifmalhälsa bara för att köpa dessa skor (TACK MARLÈNE!). Men hör och häpna, då jag väl är på plats så är det bara några få övervintrande storlekar kvar?! Och jag inser att jag har sönderhackat min dag- och åkt dit helt i onödan! Försäljaren jag talade med dagen innan bad inte ens om ursäkt?
Är det vad TEAM SPORTIA kallar för "kundvård"? Där misste de mig som kund- en gång för alla! "That´s for sure"!

Det kanske verkar "ytligt"? Men jag kände mig som en femårig liten flicka som tappat hela sin lördagsgodispåse- så besviken var jag. Stefan Karlsson (VD Qi elements) gjorde sitt bästa för att trösta mig men skadan var just för tillfället oreparerbar. Nu x antal timmar senare har jag lyckats smälta incidenten men med nöd och näppe givetvis;-)

Jag åkte hem, tänkte handla mat på hemköp som var stängt och i ren överslagshandling köpte jag en kebabrulle istället. För att sedan komma hem och inse att "jag inte kan äta en kebabrulle" med en massa vit pizzadeg. Jag fick helt sonika sitta och peta ut alla kött- och salladsbitar med gaffel och slänga brödet... Middagen kostade 60 kr och brödet bestod säkert av hela 30% av målet. Slösaktigt då man är fattig student. Och efter Robinson HATAR jag att slänga mat. Det känns omoraliskt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0