Solenergi är underskattat
Det känns ju helt underbart att solen lyser i dag och det går rakt in i hjärtat. Känns som en skjuts åt rätt riktning! Solenergi är underskattat. Under vårt mörka vinterhalvår känns det som om vi lever i ett " Moskva- samhälle ": Folk går omkring i mörkret, efter jobbet, med dyster uppsyn i stora tunga täckjackor och bär på sina matkassar. Med tanke på hur single tätt stor Stockholm är så är många av dessa själar på väg till ett tomt hem. Vi människor är flockdjur och mår inte bra av att vara ensamma. Då utvecklar vi en massa onaturliga beteenden för att fylla ut vårt tomrum.
Ta mig som ett bra exempel! Jag är trettiofyra år, nyseparerad, inga barn och inte ens ett husdjur. Jag har INGEN annan än mig själv att fokusera på i min vardag. Min garderob, som en företeelse av flera, är som ett helt showroom. Jag har så mycket kläder och skor att en tiondel hade varit nog och det är väl inte mer än vad jag hinner med att använda heller. Om jag hade haft andra att bry mig om och spendera mina surt förvärvade pengar på, hade jag ju aldrig ens kommit på tanken att prioritera på det sättet. Det hade ju inte varit ekonomiskt möjligt.
Jag älskar att skämma bort och pyssla om. Mitt vårdbehov är enormt! Får jag inte utlopp för det så försöker jag hitta på andra sätt att tillfredställa mig själv på. En del mer kortsiktiga än andra som t. ex Shopping, där lyckan har en jävligt kort brinntid. " Om man har ont i det ena benet får man stödja mer på det andra ", kanske en dålig metafor?:)
Man mår inte bra av att tänka för mycket på sina egna behov. Det ger en alltför stort utrymme att tänka på " vad man inte har ". Människor mår bra av att känna sig behövda och betydelsefulla för andra. Annars känns det rätt tomt och meningslöst...
Kommentarer
Trackback
