Ett genetiskt fenomen

Jag mötte upp min väninna Ellinor för en onsdagslunch på Kungshallen. Vi valde att äta grekiskt och jag åt en fantastiskt god grillad tonfisk med sallad och potatis. Jag fullkomligt älskar färsk grillad tonfisk och det går inte att jämföra med konserverad tonfisk på burk. Som gammal fåfäng träningstjej så har jag ju många gånger haft perioder då jag ätit näringsrikt men tråkigt och bara " ätit för att äta ". Tonfisk på burk är ju ingen kulinarisk upplevelse direkt;-) 

En timme förflyter snabbt och vi packade den med tjejsnack om allt mellan himmel och gjord. Mest återkommande är relationer, jobb och fåfänga. Det är fascinerande hur mycket av en kvinnas tid som går åt till att kretsa kring det yttre... Fascinerande och skrämmande på en och samma gång kan man tycka. Det är genetiskt betingat och att den här bloggen överhuvudtaget existerar och har ett läsarvärde är genetiskt fenomen.

Vi kvinnor vill så gärna räcka till och är så rädda för att inte vara " tillräckliga ". Tillräckligt vackra, tillräckligt duktiga på jobbet, tillräckligt bra i sängen eller tillräckligt goda flickvänner, fruar eller mödrar. Inklusive jag själv:) Det präglar våra beteendemönster gällande det mesta... Denna jäkla prestationsångest!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0