Jag bara ÄR och KÄNNER i stunden

Vad ska jag säga? Jag är en emotionell person. I bland då jag läser vissa blogginlägg så kan jag sucka åt min oförmåga att ta saker och ting "chill". Alla känslostormar måste toppridas och dessutom dokumenteras i skrift. Tydligen?!
Jag vet ju med mig nånstans att det alltid kommer att kännas mycket bättre efter en stund då "stormen har lagt sig" eller om jag har fått sova på saken en natt eller två (i värsta fall.)
 
Men i stundens hetta har jag svårt att referera till liknande situationer. Jag bara ÄR och KÄNNER i stunden. Ingen kan ju anklaga mig för att inte leva i nuet i varje fall:-) Shit!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0