livsform

Jag snubblade! fan, också:-) Slog upp hela mitt knä och skrapade upp sidan av låret. Det var bäcksvart i spåret, inga lyktstolpar var tända. Jag hade fem meter kvar av femkilometers slingan och då dök den där sabla roten upp (eller vad det nu var?) och jag föll, bokstavligt talat, handlöst!

Jag gillar att springa i skogen då det är mörkt (är lite galen). Det känns som om jag springer i en dröm då det är så dunkelt. Vissa kanske känner sig rädda men för mig är det tvärt om; jag känner mig trygg, omhuldad av alla träd , tystheten och det massiva mörkret.