Säg till en rävhona som löper att lägga sina begär åt sidan
Våra hormoner fördummar oss; det är min bestämda uppfattning. Punkt. Varför ska så mycket energi, både aktiv och passiv, kanaliseras i tankar kring det motsatta könet? Det är bara någonslags vilseledande ventil istället för att gå på djupet i de igentliga "problemen"...
Det är lätt, om man som jag (misstolka mig rätt) alltid haft lätt att träffa killar- vilket skapar ett livsstilsmönster att fokusera på det som är lätttillgängligt och "easy going". Det ger en bekräftelse kick för stunden, samtidigt som det skapar ett stort tomrum då självförtroende boosten slutar att verka. I stället borde jag för en tid, skjuta allt vad som har att göra med män åt sida och fokusera på annat. Som har med mig "Malin" att göra.
Jag borde bara koncentera mig på mina egna intressen och behov. Tänka lite manligt för en gångs skull; Vad är problemet? Går problemet att lösa? Är svaret "ja"? Då så, lös det! Nu menar jag inte att allt behöver vara problemorienterat... "Men ibland måste man göra det man måste göra" och bara isolera det till just det för en period.
Jag var mycket bättre på det förr. Innan de elaka förgörande hormonerna tog makten över min kropp och började hamra, banka och väsa i min skalle; " skaffa barn, skaffa barn, skaffa barn", ändå tror jag att jag är rättså förskonad jämfört med andra kvinnor i min ålder? Jag tror att jag har en "skenande klocka- light".
Jag har massor av punkter att bocka av som att; måla klart mina möbler där hemma, skriva klart min barnsaga, jobba på ett projekt till ändamål för Rosa Bandet, förkovra mig, träna och ta hand om min hälsa (vilket jag ifs gör). Det är bara det att jag plötsligt, jämfört med tidigare, tycker att det är så vansinnigt trist att "satsa på mig själv".
Vi är däggdjur, primitiva sådana dessutom. Säg till en rävhona som löper att "lägga sina begär åt sidan" och tänka mer objektivt och långsiktigt. Och det är väl precis det hon gör också? Det är reproduktionen som för arten vidare. Inte "söndags bilagorna" med individuella budskap; "satsa på dig själv, ta makten över dina pengar, tappa 5 kg till midsommar, de senaste shoppingfynden, har du pli på din man?, kräv mer egen tid" osv osv. Så gör man allt detta och upptäcker detta vid de fyrtio, att det var allt man hade- egen tid. Vad är tid att ha om man inte har någon att dela den med?
